Domkyrkan och ljus

Ett morgonnöje just nu är att kolla på domkyrkans torn. Det skiftar alltid i olika färger och himlarna bakom är ofta makalösa. Man skulle kunna tro att det var artificiellt belysning. Men naturen gör det bättre.

Det är ju över huvud taget väldigt populärt att belysa byggnader nu för tiden, gärna snett nedifrån. Det är vackert och stämningsfullt, men jag hittade ett intressant argument mot det för ett tag sedan. Mogens Voltelen, en dansk arkitekt, skriver i boken Offentlig design (København, 1970):

I historisk arkitektur finder man altid en meget gennemarbejdet tradition for bygningens relief, sokler, gesimser og false, som helt naturligt er beregnet for dagslysets retning, fra oven nedad, så fremspring har skyggen liggende under sig, hvorved bygningens tyngde og opbygning accentueres. Ved den sædvanlige natbelysning sender man uden blusel lyset ind mot bygningen fra neden, så skyggemønstret vender om. Bygningen mister herved enhver tyngde og værdighed og bliver en karikatur af sig selv.

Han menar att man till sist inte känner igen husen och får svårt att förstå hur de egentligen ser ut. I stället, fortsätter Voltelen, ska man hitta ljuskällor som stämmer överens med byggnadens karaktär och historiska sammanhang.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Jag gillar flood-light, som det ju kallas, för att det är så storslaget, men jag ser också problemet med att man inte visar respekt för arkitektens ursprungliga tanke.

Han har i alla fall fått mig att lägga märke till hur hus förändras av ljussättningen, och det är spännande. Passa på att kolla på din nästa kvällspromenad!